BG-български език / CS-čeština / DA-dansk / DE-Deutsch / EL-ελληνικά / EN-English / ES-Español / ET-eesti / FI-suomi / FR-français / GA-Gaeilge / HR-hrvatski jezik / HU-magyar / IT-Italiano / LT-lietuvių kalba / LV-latviešu valoda / MT-Malti / NL-Nederlands / PL-Polszczyzna / PT-Português / RO-Română / SL-Slovenščina / SK-Slovenčina

Om EU:s allmänna preferensschema (GSP)

Ända sedan 1971 har EU:s GSP schema erbjuder enklare tillgång till EU-marknaderna för transportvaror från utvecklingsländer genom att ensidigt eliminera eller reducera importtullarna (dvs på icke-ömsesidig basis). Anledningen till GSP är att erbjuda enklare tillgång till EU-marknaderna för att främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna, då särskilt de fattigaste och mest utsatta länderna, med det primära målet att minska fattigdomen.

GSP består av 3 distinkta överenskommelser med olika förmånstagarländer och nivåer av preferenser:

  1. Standard GSP för låg- låg-mellaninkomstländer vilket tillhandahåller delvis eller fullständigt avskaffande av tullar på cirka två tredjedelar av EU:s tullposter. Detta arrangemang består för närvarande (2019) av 15 förmånstagarländer.
  2. Detta särskilda incitamentsordningen för hållbar utveckling och god förvaltning (GSP+) minskar samma tullar till 0 % för "sårbara" låginkomstländer, som har en låg inkomst som har ratificerat och genomfört 27 internationella konventioner vilka är relaterade till mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljöskydd och god förvaltning. GSP+ består för närvarande 8 förmånstagarländer.
  3. Allt utom vapen (EBA) arrangemanget. Som för närvarande har 48 förmånstagarländer och erbjuder de minst utvecklade länder (LDC) tullfritt, kvoteringsfritt marknadstillträde för alla sina produkter förutom vapen och ammunition.

Om granskningen av EU:s GSP och denna studie

Den nuvarande juridiska grunden för GSP, Rådsförordning (EU) Nr. 978/2012 från den 25 oktober 2012 kommer att upphöra vid årsskiftet 2023. Om ingen ny GSP-reglering antas kommer Standard GSP och GSP+ upphöra och import från de nuvarande förmånstagarländerna kommer att få de ”normala” EU-tullavgifterna; endast EBA kommer att fortsätta tillämpas. Beroende på hur mycket mottagningsländerna exporterar till EU, så kan detta komma att ha negativa effekter på tillväxt, sysselsättning och investering i förmånstagaränderna.

En halvtidsutvärdering (publicerad i oktober 2018) av GSP drog slutsatsen att det nuvarande ramverket är i stort sett effektivt och lever upp till sina mål. Europaparlamentet erkände i en icke-lagstiftningsresolution från mars 2019 också den positiva effekten av GSP-förordningen och lämnade ett antal rekommendationer för dess granskning. Dessa fokuserar på att uppmuntra exportdiversifieringen, lägga mer tonvikt på att förbättra miljöstandarder, intressenters engagemang och förbättrad övervakning av GSP-implementering.

Den europeiska kommissionen kommer att förbereda en konsekvensbedömning för att undersöka de ekonomiska, sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheterna av möjliga politiska alternativ för olika delar av en ny GSP-förordning för EU. Studien som genomförd av ett konsortium under ledning av BKP Ekonomiska rådgivare, ett ekonomiskt forsknings- och konsultföretag baserat i Tyskland, stöder konsekvensbedömningen genom att analysera behovet av och de relativa fördelarna och nackdelarna med de olika förbättringsalternativen som har uppstått från utvärderingsarbete

Arbetet med studien startade i december 2019 och kommer att pågå i 10 månader. Teamet kommer att förbereda tre huvudrapporter, vilka kommer att publiceras på denna websida och diskuteras med olika intressenter innan de sammanställs.